Kommunens skogar

Älmhults kommun har cirka 1 800 hektar skog. En stor del av skogsmarken ligger tätortsnära i anslutning till bostadsområden. Kommunen har som långsiktigt mål att den tätortsnära skogen ska möjliggöra friluftsliv och rekreation för att främja välbefinnande och hälsa.

Skogsskötsel

Skogsbruket på kommunens skogsinnehav är miljöcertifierat enligt de skogliga certifieringsmodellerna FSC® och PEFC®.

Ur naturvårdssynpunkt är det speciellt viktigt att kommunens "ur-skogar", ädellövskogar, sumpskogar och även vissa andra lövskogar bevaras. De mest värdefulla områdena måste undantas från normalt skogsbruk. I övriga områden måste naturvårdshänsyn tas vid skötseln.

Reservatsbildningar är ett sätt att skydda känsliga områden. Blandskogar med träd i olika åldrar, döende träd, multnande träd och naturliga vattendrag har större förutsättningar för att ge plats för fler arter än skog av gran eller tall som blir resultatet av dagens skogsbruk.

Policy för Älmhults kommuns skogar kan ses under Relaterad information.

Tätortsnära skog

I tätortsnära skogsmark måste skogsbruk skötas utifrån andra riktlinjer än traditionellt skogsbruk. Större hänsyn än normalt måste tas; detta sker redan idag i vissa områden. En plan för skötsel av tätortsnära natur finns framtagen av Linnébygdens naturskyddsförening, samt för vissa fritidsområden av Skogssällskapet.

Skogsdikning

Dikning av skogsmark ökar närings- och humustillförseln till våra vattendrag, och minskar dessutom ofta skogens naturvårdsvärde. Den snabba vattenavrinningen från myrar och skogsmark förvärrar försurningen och försämrar vattenbalans och sommarvattenföring i vattendragen.

Tillstånd för dikning eller markavvattning söks hos Länsstyrelsen i Kronobergs län. Mängder av dikningar har utförts i kommunen, och en del av dessa har gjorts felaktigt och i bland till och med olagligt.

Länsstyrelsen har under senare år blivit mer restriktiva i sin tillståndsgivning. Den policy för markavvattning, som antagits av Länsstyrelsen, ger klarare riktlinjer för besluten. Sammanfattningsvis kan sägas att ur naturvårdssynpunkt borde skogsdikningen i kommunen minska kraftigt. Det är även viktigt att olagliga dikningar återfylls och beivras.

Varför är det skräpigt i skogen

Älmhults kommun får ofta synpunkter på att det ser skräpigt ut i skogen. Det kan handla om att döda träd står kvar i skogen eller att det lämnats kvar en del ris och virke i samband med avverkningar. Förklaringen är att död ved myllrar av liv! Ibland lämnas det även kvar vindfällda träd med rotvälta.

Död ved i olika former är nödvändig för ett stort antal arter av insekter, svampar, lavar och mossor. Ett rikt insektsliv ger i sin tur förutsättningar för ett rikt fågelliv. Ihåliga träd erbjuder också boplatser åt både fåglar och fladdermöss. Ungefär 70 procent av Sveriges hotade insektsarter lever i död ved någon gång under sin livscykel.

Död ved ett tydligt mål

Idag råder det akut brist på döda träd och död ved i våra skogar. Detta är en stor anledning till utarmningen av den biologiska mångfalden i Sverige. Bristen på död ved uppmärksammas i både de nationella och regionala miljömålen. I miljömålet "Levande skogar" är en ökning av andelen död ved ett tydligt mål.

Olika insekter trivs på olika typer av död ved. Rishögar bildar en mycket speciell miljö med en torr utsida och en fuktig insida och lockar till sig andra insekter än de som lever på grov ved. En högstubbes torra döda ved blir en livsmiljö och en låga i en mer fuktig miljö en annan. Variationen av olika livsmiljöer skapar förutsättningar för en rik biologisk mångfald.

Rester av ett fällt träd i skogen

Certifierade skogar

Älmhults kommuns samtliga skogar är certifierade enligt FSC, Forest Stewardship Council. Både FSC-standarden och skogsvårdslagstiftningen ställer krav på att befintlig död ved ska sparas vid avverkningar. Skillnaden är att FSC-standarden kräver att man aktivt skapar död ved. Men större stigar och vägar ska alltid rensas från både omkullblåsta träd, ris och grenar. Rotvältor i omedelbar närhet av stigar/vägar ska också läggas ner i samband med att vi tar hand om det omkullblåsta trädet.

I områden med höga naturvärden (exempelvis Ormakulla och Haganäs) samlar vi ihop en del ris och stockar i så kallade faunadepåer. Dessa depåer fungerar sedan som ”insektshotell” och fyller därmed en viktig funktion för den biologiska mångfalden. Dessa faunadepåer måste sedan fyllas på med nytt ris/stockar med jämna intervaller så att de alltid innehåller död ved i olika nedbrytningsstadier.

Är inte rotvältorna farliga?

Nej, inte så länge rotvältan sitter fast i det omkullblåsta trädet. Dessutom utgör den blottlagda mineraljorden på rotvältan en viktig livsmiljö för vissa insekter. Men det är trots allt viktigt att vara medveten om att rotvältor inte är några lämpliga lekplatser.

Kan jag göra något i min egen trädgård?

Du kan själv bidra till att öka artrikedomen i naturen genom att skapa din egen faunadepå. Genom att spara till exempel gamla träd, stockar eller rishögar i din trädgård så gör du en viktig insats för den biologiska mångfalden.